Kvinnor vid universitetet
De första kvinnliga studenterna
I Finland fick kvinnorna för första gången möjlighet att ta studenten och bedriva studier vid universitetet på 1870-talet, dvs. något senare än i banbrytarländerna Schweiz och Tyskland. För att en kvinna skulle kunna bli student krävdes att kejsaren beviljade henne en speciell dispens, som befriade henne från det hinder som hennes kön utgjorde.
Den första kvinnliga studenten i Finland blev samtidigt också första kvinnliga student i Norden. Det ryske kommerserådets dotter, Marie Tschetschulin, tog studenten år 1870, men påbörjade aldrig sina studier vid universitetet. Detta berodde åtminstone till viss del på hennes fars död, vilket tvingade Marie till att ta itu med praktiska göromål istället för att bedriva universitetsstudier.
 På bilden Marie Tschetschulins lyra. Foto: Timo Huvilinna.
Emma Irene Åström hade i sin dispensansökan fått starkt stöd av chefen för Jyväskylä Seminarium, Uno Cygnaeus, varpå hon beviljades dispens av kejsaren. Åström skrev in sig som student vid Kejserliga Alexanders-Universitetet år 1873. Följande år avslog kejsaren dock två dispensansökningar, efter vilket det kom att dröja hela tolv år innan en kvinna åter vågade sig på att närma sig kejsaren i detta ärende.
Redan i maj 1871 hade en förordning utfärdats om att kvinnor skulle få möjlighet att bedriva studier vid medicinska fakulteten utan att vara inskrivna vid universitetet. För detta krävdes emellertid en dispens. Finlands och, även Nordens, första kvinnliga läkare, Rosina Heikel, slutförde sin examen år 1878.
På 1880-talet studerade endast ett fåtal kvinnor vid Kejserliga Alexanders-Universitetet. Situationen förbättrades under det påföljande årtiondet när kejsaren år 1890 fastställde att universitetets vicekansler fick rätt att bevilja dispens i Helsingfors. Efter detta blev dispensansökan endast en formalitet: på 1890-talet beviljades alla som så önskade dispens från sitt kön. Från och med år 1901 behövde dispens inte alls sökas, utan kvinnor kunde börja studera vid universitetet på samma sätt som män.
 År 1890 började de kvinnliga studenterna använda en egen studentmössa, men den togs ur bruk redan efter ett par år. Foto Timo Huvilinna.
Merparten av de första kvinnliga studenterna förblev ogifta, eftersom det enligt den tidens synsätt och regler var en fullkomlig omöjlighet att en kvinna på samma gång skulle kunna verka både som tjänsteman och familjemor. En kvinna var tvungen att välja antingen sitt arbete eller sin familj - båda två kunde hon i regel inte få.
De första kvinnliga magistrarnas och doktorernas väg till universitetstjänster
Finlands första kvinnliga magister var Emma Irene Åström, som påbörjade sina studier i början av 1870-talet. Hon vigdes till magister vid den filosofiska fakultetens promotion år 1882. Den första kvinnan att disputera var Karolina Eskelin, som försvarade sin doktorsavhandling i kirurgi i slutet av år 1895. Före Finlands självständighet hade endast ett tiotal kvinnor slutfört en doktorsexamen vid Kejserliga Alexanders-Universitetet.
 En av de tidigaste kvinnliga pionjärerna var historikern, Alma Söderhjelm, som år 1906 blev universitetets första kvinnliga docent. Hon hade redan år 1901 sökt docenturen, men fått avslag. Avslaget motiverades med att Söderhjelms familj varit politiskt verksam. År 1911 försökte Alma Söderhjelm, som första finska kvinna, söka en professorstjänst. Även om hon hade universitetets stöd bakom sig, ansåg landets regering sig inte kunna bevilja henne dispens. Universitetstjänsterna förklarades öppna för kvinnor genom en förordning år 1916, men detta hjälpte inte längre Alma Söderhjelm, eftersom den tjänst hon sökt redan blivit tillsatt.
Även om kvinnor nu hade fått möjlighet att söka tjänster vid universitetet, gällde detta inte statliga tjänster – med undantag för biträdande och lägre tjänster. Lagen om kvinnans behörighet till statliga tjänster (som Miina Sillanpää uttryckte saken: ”den oskrivna lagens upphävelse”) bekräftades först år 1926. Lagen innehöll en lista över undantag som kvinnor inte kunde söka (t ex tjänsten som underrättens ordförande). Listan blev dock med åren allt kortare.
Alma Söderhjelm blev till slut Finlands första kvinnliga professor, dock inte vid Helsingfors universitet. Kommerserådinnan Ellen Dahlström gav en stor donation till Åbo Akademi, vilket möjliggjorde inrättandet av en personlig extraordinarie professur till Alma Söderhjelm i Åbo år 1927. Två år senare sökte medicine doktor Laimi Leidenius professorstjänsten i obstetrik och gynekologi – hon fick tjänsten efter att hennes enda konkurrent dragit tillbaka sin ansökan. Laimi Leidenius, Helsingfors första kvinnliga professor, utnämndes till sin tjänst år 1930.
Kvinnorna vid Helsingfors universitet idag
Om kvinnor var en raritet vid universitetet i slutet på 1800-talet, så utgör kvinnorna en klar majoritet bland de universitetsstuderande idag. År 2004 var 64 % av de grundexamensstuderande kvinnor, och i vissa fakulteter var procentandelen ännu högre. Utvecklingen som lett till dagens läge kunde skönjas redan på ett tidigt stadium: i början på 1920-talet var 33 % av de nya studenterna kvinnor, och 10 år senare kunde siffran uppgå till hela 40 %. Den första gången kvinnorna var fler än männen bland de antagna nya studenterna var under läsåret 1948-1949.
 Det råder fortfarande inte total jämställdhet bland kvinnor och män vid universitetet. Även om kvinnorna är väl representerade bland de studerande kan detsamma inte sägas om personalen – kvinnorna är tämligen få i de högre undervisningstjänsterna. Kvinnornas andel av professorskåren har med tiden förvisso ökat, men denna förändring har varit mycket långsam. Kvinnornas tillgång till professorstjänster har t o m minskat under 1990-talet, allt eftersom kallelseförfarandet har blivit vanligare. Detta förfarande tillåter att man kan kalla in en person som är kompetent i stället för att tillsätta denne enligt en normal öppen ansökningsprocess. År 2005 var andelen kvinnliga professorer vid Helsingfors universitet 25,2 %. Som jämförelse kan man konstatera att andelen kvinnliga doktorer som disputerade samma år var 59 %.
Hedersdoktorer vid medicinska fakulteten år 1992.
Följ de första kvinnopionjärernas livsöden!
Emma Irene Åström Den första kvinnliga magistern
Agnes Lundell Den första kvinnliga juristen
Agnes Sjöberg Den första kvinnliga veterinären
Kvinnodelen är skriven av museiamanuens Henna Sinisalo.
|
