Information:Kontaktuppgifter:PB 11 (Snellmansgatan 3) |
Fysikaliska kabinettetFysikaliska kabinettets samling av demonstrations- och undervisningsapparatur började utökas redan vid Åbo akademi. Samlingen förstördes nästan helt i Åbo brand år 1827. Bara fyra apparater i utställningen är säkert från Åbo akademi. Tre av dessa (de magdeburgska halvkloten, den elektriska kanonen och Nicholsons aerometer) anskaffades år 1814 från John Nyman i London och den fjärde (Gregorys spegelteleskop) år 1820 från Paris. I Helsingfors började man bilda nya kabinettet. Universiteten i Dorpat (1828) och Harkov (1829) skänkte sina fysikaliska apparater till Alexanders Universitet, och en större mängd av apparater köptes 1829 från hovmekanikern Rospini i St. Petersburg. Fysiken var en mycket omfattande disciplin: den uppfattades till allmänna läran om naturen och dess lagar. I undervisningen frångicks från elementärkunskaper, då naturvetenskaper hade bara en mindre roll i skolundervisningen. Efter förflyttning till Helsingfors var fysikaliska kabinettet som representativast från mitten av 1800-talet till 1900-talets första decennier. År 1857 utfärdade konsistoriet en bestämmelse om öppethållningstiderna för universitets samlingar, bl.a. fysikaliska kabinettet. Samlingarna visades för allmänheten i universitetets huvudbyggnad under ett par timmar en eller två dagar i veckan. År 1880 flyttades kabinettet till nya och bättre utrymmen i hörnet av Regeringsgatan och Nikolajsgatan (nuvarande Snellmansgatan). Fysiken fick en egen institutionsbyggnad år 1911 på Broberget. I den hystes även fysikaliska kabinettet. Efteråt förminskades apparaturens betydelse i undervisningen. Kabinettet hölls inte längre öppet för allmänheten efter mitten av 1900-talet. Största delen av fysikaliska utställningsmaterialet i universitetets museum har anskaffats under slutet av senaste århundrade. Flera apparater som nu verkar vara rena kuriositeter var i synnerhet på 1800-talet goda hjälpmedel då man ville demonstrera elementära fysikaliska fenomen och representera den dåtida teknikens senaste nyheter. Man känner inte funktioneringen av alla apparater. Men de är dock av fint handverk. De magdeburgska halvkloten
Apparaten har anskaffats till Åbo Akademi år 1814 från John Newman i London, och är ett av de få föremål i det fysikaliska kabinettet, som räddats undan Åbo brand år 1827. Då luften innanför klotet pumpas bort, uppstår en tryckskillnad av en atmosfär mellan klotets yttre och inre yta, som leder till att halvkloten trycks stadigt ihop. Elektrisk kanon
Demonstrationsapparat i elektrostatik. Kanonen som laddades med statisk elektricitet sköt iväg bollar av ett lätt isolationsmaterial. Apparaten anskaffades till Åbo akademi från John Newman i London sannolikt år 1814. Nicholsons areometer
Täthetsmätare vars mätsnoggrannhet kunde regleras med hjälp av flottörens form. Päronmodellen var typisk för s.k. allmänna areometrar. Mätaren anskaffades till Åbo akademi från John Newman i London sannolikt år 1814. Gregorys spegelteleskop
Modell av teleskop som använts inom sjöfarten. Teleskopet anskaffades till Åbo akademi från Paris år 1820. Tillverkat av Navarre quay de l'horloge du Palais, Paris. Bilder till en Laterna magica
Laterna magica eller "trollyktan" var en apparat, med vilken man kunde avbilda genomskinliga bilder på en skärm; den var således en föregångare till den moderna diaprojektorn. Bilderna var för hand målade på glasskivan, och de hade mekaniskt rörliga delar. Många bildmotiv var skrämmande, bl.a. ett kranium, som kunde röra på käkarna och ett lik som steg upp ur en kista. Laterna magican jämte sina bilder har anskaffats år 1829. Miniatyrmodell av ånglok
Stor fungerande miniatyrmodell som anskaffades 1865. Tillverkad av I.A. Österlin, Helsingfors. Magisk kanna
Kannan fylls med vatten, men då kannan lutas rinner vattnet genom en dubbelbotten och kommer inte ut. Med kannan demonstrerades vattentryckets inverkan och den anskaffades år 1860. Magisk tratt
Apparat av en typ som sedan länge använts av trollkonstnärer. Med denna apparat demonstrerades vattentryckets inverkan. I tratten kan man hälla drygt en deciliter vatten utan att det rinner ut. Apparaten anskaffades hos hovmekaniker Rospin i S:t Petersburg år 1829. Cylinderspegel och konisk spegel
Med hjälp av olika speglar kan en förvrängd bild korrigeras. Ananas formad fontän
Apparaten användes inom undervisning för åskådliggörandet av pneumatiken. Ananasfrukten och den övre delen av krukan fylles med vatten. Trycket från den omgivande luften förhindrar vattnet att rinna ut från ananasen. Då krukan uppvärms stiger luft upp från krukan längs stjälken till ananasen, och motsvarande mängd vatten rinner ut genom rören i fruktens nedre del. Herons brunn
Apparaten användes för demonstrationsundervisning i pneumatik. Det övre kärlet fylls med vatten, och det rinnande vattnet åstadkommer understryck. Genom att utnyttja detta och skillnaden i temperatur fås vattnet att kontinuerligt cirkulera i apparaten. Herons brunn som kan anses vara en föregångare till den moderna luftfuktaren var på 1800-talet ett prydnadsföremål. Hörlur
Modell av ett öga
Genom att leda rök in i modellen var det möjligt att följa ljusstrålarnas gång. Apparaten har möjligen anskaffats år 1863. Den fysikundervisning, som ingick i den medicinska utbildningen, gavs fram till 1960-talet i institutionen för fysik. Av denna anledning ingick modeller av ögat och örat i det fysikaliska kabinettet. Modell av människoörat
Isärtagbar apparat för demonstrationer i fysiologisk akustik. Modellen anskaffades 1856, tillverkad av G. Sieger, Schkenditz-Leipzig. Gipsmodell av människans talorgan
Struphuvudet kan tas isär. Tillverkad av G. Sieger, Schkenditz-Leipzig. Standardmått
Standardmått för meter, yard, kilogram och skålpund, som anskaffats av professor Selim Lemström i början av 1870-talet i Stockholm. För jämförelsemätningar fordrades konsistoriets tillstånd och nyckeln till förvaringslådan uppbevarades hos rektorn. |